Ciao Ciao Italia
Tid är underligt. Nu har den dagen kommit som jag längtat efter och samtidigt inte längtat efter. Imorgon åker jag hem.
Har inte kunnat skriva något tidigare för internet har lagt av här och jag kan inte skriva så mycket nu heller för Alberto betalar för detta internet från sin telefon.
Men ville bara säga att imorgon vid den här tiden kommer jag vara i Sverige. Jag ser verkligen fram emot det men samtidigt är det väldigt sorgligt och overkligt att jag ska åka här ifrån och lämna denna familjen, Lodi och Italien.
Men jag får skriva mer imorgon när jag är hemma.
Ciao Italia
I heart Milano
Kändes så overkliget i onsdags när jag gick vid Duomen och det kändes som att gå i Göteborg. Jag blev tvungen att påminna mig att jag är i Milano!
Det känns verkligen som hemma trots att alla andra tar mig för turist. Jag hatar killarna som står på piazzan och jämt ska ge en små armband till alla som paserar vilka dom sen ska ha betalt för. Som turist skulle man tydligen vara mer lättvillig att acceptera det så alla går fram till mig!
Det var väldigt mysigt med all julbelysning trots att det småregnade istället för snöade.
Kan inte fatta att jag snart ska lämna Milano så här kommer lite bilder på staden och marknaden som jag gick till. Det var en annan än den jag skrev om. Oh Bei Oh bei hette den. Betyder tydligen Che bello che bello på milanesiska.
Tiffany och co. har en liten presentaffär på piazzan, så söt!
Gött
Titta vad jag hittade!!
Finaste gallerian ever?
Och föresten meddelade jag föräldrarna mitt beslut igår och det kändes så sorgligt!
Tjo
Idag är nämligen lovdag i Italien (eller i alla fall här) eftersom Maria tydligen fick veta att hon skulle få guds barn just idag (den graviditeten måste ha gått jäkligt fort sen).
Så jag planerat att åka in till Milano för att gå på den enorma "mässan" med saker från först hela Italien, och dessutom även från hela världen (och nej, Sverigen finns tyvärr inte med, men IKEA är en sponsor ;).
Jag var där i lördags med Emma men vi såg nog bara en tiondel så jag tänkte upptäcka lite mer.
Jag blev förkyld i helgen!! Det är så tråkigt och färglöst att inte kunna känna lukter och smaker!
Och jag ska lägga upp bilder på helgen med Emma snaart
Idag är det exakt två veckor tills jag kommer hem!
Och jag har i princip bestämt mig för att trots vad en del säger inte komma tillbaka. Jag måste bara berätta om mitt beslut för Micaela och Alberto men jag drar mig hela tiden för det.
Dessutom får jag panik över att jag nog inte kommer hinna träffa alla jag lärt känna här innan jag åker eftersom jag liksom typ bara har helgerna till det och sista helgen planerar jag att spendera med familjen. Men det löser sig
Måste dra
Ciao
?
Jag kan verkligen inte bestämma mig för hur min närmaste framtid ska se ut!
Efter att Micaela pratade med mig om att de gärna såg att jag stannar har jag funderat jättemycket på hur jag ska göra och jag hade väl nästan bestämt mig för att inte komma tillbaka ändå men så pratade jag med Micaela och Alberto på nytt och det lät så himla bra men skidåkning i januari och att jag bara kan stanna i typ två månader till om jag vill.
Så nu vet jag inte igen!
Egentligen känner jag väl att jag vill stanna i Sverige eller då London kanske, men samtidigt känns det som om jag säger nej till världens chans igen.
Kan ingen bara säga hur jag ska göra?!
Domani
Måste dessutom hitta en ram till tavlan som jag tänkte göra till familjen.
This has gotta be the good life